This is how I like to dress or have at home :)
My style is very mixed
My style is very mixed
The biggest of them all
Vi talar ofta om Johnny Depp och frågar om vad den mannen överhuvudtaget INTE kan eller har gestaltat? Ja, Depp är oerhört skicklig, men på senare tiden har jag funnit hans roller lite väl tjatiga. Det kommer så många liknade roller på rad att jag inte längre blir lika imponerad varje gång. Men absolut, Depp är en utav de bästa skådisar jag sett. Och så Brad Pitt, uuh, alla tjejer skriker av upphetsning. "Han är inte bara snygg, han kan spela också!" Och jo, det håller jag med om. Brad Pitt är utav en annan sort som jag uppskattar inom filmvärlden. Men dessa två har det tjatats väl mycket om, tycker jag. Jag är nästan lite trött på de två. Nästan så att de två känns lite överskattade, fastän de inte är det.
Men.
Men.
Leonardo DiCaprio. Här har vi en skådespelare som under sin karriär blivit en aning underskattad känner jag. Han har inte fått den uppmärksamhet han förtjänar, kanske lite pga. den "flickidols-stämpeln" han fick under några år. Men det känns lite som att det var de manliga kritikerna eller biobesökarna som hackade på DiCaprio. Varför då? Depp Och Pitt har väl varit lika stora flickidoler de också en gång i tiden, varför fick inte de någon skit-stämpel på sig? Jag skulle i alla fall vilja ställa frågan "Vad kan DEN HÄR mannen INTE göra??" när man talar om DiCaprio. För lik förbaskat gör han roller vi kan identifiera oss med, till skillnad från Depp vars roller bygger mer på fantasifigurer som Edward Scissorhands, Willy Wonka, Kapten Jack Sparrow, Tarrant Hightopp, Ichabod Crane, Sweeny Todd och en överdrivet snygg (men galant) hårding vid namn Cry-Baby.
DiCaprio gör roller som fängslar en för de är så djupa, känns verkliga och känsliga. Något jag tycker han behärskar är dialekter och personporträtt. Hans roll i Gildbert Grape (1993) hänför mig fortfarande. Redan då, så oerhört skicklig. Sedan hände något. Han tog en roll i Romeo and Juliet (1996) och sedan kom Titanic (1997) och efter det Mannen med järnmasken (1998). Han blev en ny flickfavorit och fick stämpeln som killen som aldrig kommer göra nånting större än roller som en snygg kille. Ca 2 år gick. Sen kom The Beach (2000) som fick en halvvarm mottagning.Ytterligare två år gick. Ingen trodde han skulle ta sig tillbaka till den topp han tidigare varit på. Men så exploderade det. År 2002 kom Catch me if you can och samma år kom även Gangs of New York. Och så kom Aviator (2004) i vilken han verkligen strålar. Sen kom The Departed (2006), Blood Diamond (2006), Revolutioanry Road (2008), Shutter Island (2010), Inception (2010) och så J. Edgar (2011). 9 filmer med jämna mellanrum i rad de senaste åren, varav alla har blivit väl mottagna av så väl kritiker som biopubliken.
Jag hyser en stor respekt för den här människan. Han är så oerhört skicklig på det han gör och han kan konsten att välja en bra film. I alla fall de senaste 10 åren. Hans roller i Gilbert Grape, Titanic, Revolutionary Road, Shutter Island och Inception har alla fått mig att gråta av olika skäl. Här är en människa som har gått in i sina roller så djupt att man till 90% alltid tror att det är så han är på riktigt också. Och vad var det för skitsnack om att det gick flera år tills han gjorde en bra film igen efter Titanic. Från 1991 och framåt har han med mycket jämna mellanrum spelat in en film och ingen av dem har faktiskt inte varit i närheten av usel skulle jag vilja säga.. Han har ständigt haft ett jobb. Jag känner att han tillsammans med bland annat veteranerna Depp och Pitt kommer bli något av en skådespelarlegend. Jag hoppas det i alla fall.
DiCaprio gör roller som fängslar en för de är så djupa, känns verkliga och känsliga. Något jag tycker han behärskar är dialekter och personporträtt. Hans roll i Gildbert Grape (1993) hänför mig fortfarande. Redan då, så oerhört skicklig. Sedan hände något. Han tog en roll i Romeo and Juliet (1996) och sedan kom Titanic (1997) och efter det Mannen med järnmasken (1998). Han blev en ny flickfavorit och fick stämpeln som killen som aldrig kommer göra nånting större än roller som en snygg kille. Ca 2 år gick. Sen kom The Beach (2000) som fick en halvvarm mottagning.Ytterligare två år gick. Ingen trodde han skulle ta sig tillbaka till den topp han tidigare varit på. Men så exploderade det. År 2002 kom Catch me if you can och samma år kom även Gangs of New York. Och så kom Aviator (2004) i vilken han verkligen strålar. Sen kom The Departed (2006), Blood Diamond (2006), Revolutioanry Road (2008), Shutter Island (2010), Inception (2010) och så J. Edgar (2011). 9 filmer med jämna mellanrum i rad de senaste åren, varav alla har blivit väl mottagna av så väl kritiker som biopubliken.
Jag hyser en stor respekt för den här människan. Han är så oerhört skicklig på det han gör och han kan konsten att välja en bra film. I alla fall de senaste 10 åren. Hans roller i Gilbert Grape, Titanic, Revolutionary Road, Shutter Island och Inception har alla fått mig att gråta av olika skäl. Här är en människa som har gått in i sina roller så djupt att man till 90% alltid tror att det är så han är på riktigt också. Och vad var det för skitsnack om att det gick flera år tills han gjorde en bra film igen efter Titanic. Från 1991 och framåt har han med mycket jämna mellanrum spelat in en film och ingen av dem har faktiskt inte varit i närheten av usel skulle jag vilja säga.. Han har ständigt haft ett jobb. Jag känner att han tillsammans med bland annat veteranerna Depp och Pitt kommer bli något av en skådespelarlegend. Jag hoppas det i alla fall.
My room
Många har frågat hur jag bor och på vilket sätt jag gillar att inreda :)
Ja, nu bor jag för tillfället hemma, för att spara lite pengar. Jag orkar inte gå runt i hela huset, för det är ju egentligen inte mitt hus, men mitt rum kan ni gärna få se. Jag tycker att det är jättesvårt att fota rum faktiskt, så ni får bara en liten inblick. Så här ser det i alla fall ut när man tittar rakt in.
Det är ju pretty much it, då rummet inte alls är så stort. Men det tycker jag bara är mysigt :) Jag håller på att flytta om lite, så resten utav möblerna och rummet får ni se en annan gång. Här brukar jag i alla fall sitta och titta ut på ett halvstort träd och funderar över livet.
 |
| Om du klickar på bilden, kan du se den i större format :) |
Jag har aldrig sett Tobey Magurie som någon slags "hunk" eller särskilt rolig skådespelare för den delen heller.
Men efter att ha sett honom i "Brothers" i en roll som är allt annat från glasögonorm eller oskyldig ung kille, har jag nu fått en helt ny syn på honom. Hans ansikte är en av de vackraste jag skådat inom filmvärlden. Och dessutom spelar han "elak" väldigt bra. Jag hoppas på att få se honom i flera sådana roller. Jag blev hänförd. Han är nu en nygammal favorit med filmer som Ciderhusreglerna, Wonderboys, Spider Man och Brothers.
Jake Gyllenhall behöver vi ju knappast tala om. Han har varit en självklarhet för mig inom filmvärlden, väldigt väldigt länge, med filmer som Donnie Darko, Brokeback Mountain, Jarhead och Zodiac.
Therese
Det finns en tjej som alltid gör mig stum. Min allra bästa vän.
Hon som är värre att förlora än att förlora en kille.
Hon som jag alltid kommer bry mig om, tycka om, vårda, så gott jag bara kan.
Min blomma, min snäcka, min allra största skatt.
Som inspirerar mig, värdesätter mig, älskar mig.
Och jag älskar henne. I 8 år har jag älskat henne.
Och det kommer jag alltid att göra.
Som inspirerar mig, värdesätter mig, älskar mig.
Och jag älskar henne. I 8 år har jag älskat henne.
Och det kommer jag alltid att göra.
Sommarlovet 2011
Åh, jag har träffat så många nya underbara människor under detta sommarlov.
Allt har bara gått min väg och allting har varit så fantastiskt, jag har lyckats åstadkomma så jävla mycket och det är med både glädje och sorg jag flyttar tillbaka till Norrköping nu.
Glädje över att kanske ännu ett spännande äventyr väntar mig i en gammal stad full av nya och gamla människor att knyta kontakter med.
Men med stor sorg att lämna de människor jag nyligen lyckats komma ganska nära i ÖREBRO, jag var nog fan inte redo att lämna er än.
Smedstorp detta år var fantastiskt.
De bokade artisterna var grymt bra, bland annat Å, To Get Her och Karnevalfolket som avslutade hela festen med sin spelning på natten.
Tack alla.
Allt har bara gått min väg och allting har varit så fantastiskt, jag har lyckats åstadkomma så jävla mycket och det är med både glädje och sorg jag flyttar tillbaka till Norrköping nu.
Glädje över att kanske ännu ett spännande äventyr väntar mig i en gammal stad full av nya och gamla människor att knyta kontakter med.
Men med stor sorg att lämna de människor jag nyligen lyckats komma ganska nära i ÖREBRO, jag var nog fan inte redo att lämna er än.
Smedstorp detta år var fantastiskt.
De bokade artisterna var grymt bra, bland annat Å, To Get Her och Karnevalfolket som avslutade hela festen med sin spelning på natten.
Tack alla.
Jag är nog världens lyckligaste tjej just nu. Therese och Jovanna, tack för att ni finns.
Och jag kan just nu göra vad jag vill, när jag vill, hur jag vill.
Det är så skönt att ha det så ett tag nu, det var länge sen.
För livet är för kort för att ångra det man gör, istället ska man nog ångra saker man inte gör, fast man nog jättegärna ville det. Men det är nåt man kan styra över själv, tack och lov.
Och jag kan just nu göra vad jag vill, när jag vill, hur jag vill.
Det är så skönt att ha det så ett tag nu, det var länge sen.
För livet är för kort för att ångra det man gör, istället ska man nog ångra saker man inte gör, fast man nog jättegärna ville det. Men det är nåt man kan styra över själv, tack och lov.
Mon Coeur
Jag behöver någon som tar på mig
långsamt och mjukt.
Jag behöver någon som länge drar sina fingrar
längs min avklädda ryggrad och säger; "Ge mig dig, för du gör mig galen"
Jag vill ha någon om det så bara är för en natt som leker med ord i mina öron.
Jag vill ha någon blåser kall luft på mig så att jag ryser jättehårt och min rumpa lyfter sig lite.
Jag vill att du ska hämta mig och fara iväg med mig till en tyst plats
där ingen kan höra oss,
så att vi kan skrika hur högt vi vill
när lusten tar över för mycket, därför att det sexet vi har är det bästa vi haft.
Och han tittar på henne med en djurisk blick och tänker samtidigt på hur mycket han vill ha henne och hennes kropp, för han vet att aldrig någonsin sett en sådan vacker flicka i hela sitt liv
och sedan vaknar han ur sin lilla dvala och det första han ser på är hennes raka röda långa hår som böljar och blåser i vinden medans hon sitter på hans motorhuv och kramar sina ben intill magen
och tittar rakt fram på det öppna landskapet.
Och hon tittar på honom med djupaste blick och tänker samtidigt på hur han får henne svälla inombords, även om hon inte vill att det ska märkas på utsidan.Och då förstår vi att vi tänker på samma sak och kastar oss i varandras famnar
på en tyst plats, dit vi farit
för att skrika så högt vi vill.
långsamt och mjukt.
Jag behöver någon som länge drar sina fingrar
längs min avklädda ryggrad och säger; "Ge mig dig, för du gör mig galen"
Jag vill ha någon om det så bara är för en natt som leker med ord i mina öron.
Jag vill ha någon blåser kall luft på mig så att jag ryser jättehårt och min rumpa lyfter sig lite.
Jag vill att du ska hämta mig och fara iväg med mig till en tyst plats
där ingen kan höra oss,
så att vi kan skrika hur högt vi vill
när lusten tar över för mycket, därför att det sexet vi har är det bästa vi haft.
Och han tittar på henne med en djurisk blick och tänker samtidigt på hur mycket han vill ha henne och hennes kropp, för han vet att aldrig någonsin sett en sådan vacker flicka i hela sitt liv
och sedan vaknar han ur sin lilla dvala och det första han ser på är hennes raka röda långa hår som böljar och blåser i vinden medans hon sitter på hans motorhuv och kramar sina ben intill magen
och tittar rakt fram på det öppna landskapet.
Och hon tittar på honom med djupaste blick och tänker samtidigt på hur han får henne svälla inombords, även om hon inte vill att det ska märkas på utsidan.Och då förstår vi att vi tänker på samma sak och kastar oss i varandras famnar
på en tyst plats, dit vi farit
för att skrika så högt vi vill.
Nåt jag verkligen inte gillar
Jag kom på att något av det värsta jag vet är: Hycklare.
Folk som verkligen bara snackar en massa skit.
Folk som bara säger en massa saker och aldrig menar det.
Eller folk som säger saker och sen tar tillbaks det.
Are you one of those? Then you can just go to hell. Tack för mig.
Folk som verkligen bara snackar en massa skit.
Folk som bara säger en massa saker och aldrig menar det.
Eller folk som säger saker och sen tar tillbaks det.
Are you one of those? Then you can just go to hell. Tack för mig.
Dagens tips
With your buildings and your eyes
Autumn woods and winter skies
Autumn woods and winter skies
Open sea and city lights
Busy streets and dizzy heights
Om mitt 19-åriga inlägg och sommaren som varit.
Jag minns inte ens det där. Vem var mannen i mitt liv?
Om en månad ska jag fylla 25 år.
Förut var ålder viktigt, men min morfar säger, att det finns ingen ålder, inga siffor som kan tala om för mig hur jag ska bete mig, hur jag ska vara och se ut, för att jag befinner i någon sorts "ålder".
Man är vad man känner sig som, man är vad man vill. Jag sprudlar av energi. Jag älskar solen som skiner in i mitt rum nu. Jag är vacker som få och jag är snäll som få. Jag är tålmodig som få och jag är omtänksam som få.
Jag gillar fortfarande att måla med vattenfärg på min egen hud. Jag gillar att hoppa på studsmattor...Jag gillar att bada i äventyrsbad...Jag gillar att se tecknat.. Jag gillar sånt som man enligt hälsotidningar inte ska gilla.. Men hallå, fuck alla tidingar som tror att de har rätt. Vet ni vad? Jag gillar också nyheter..Jag gillar att lösa problem.. Jag gillar korsord...Jag gillar dokumentärer... Jag gillar att lära mig.. Jag gillar att klä mig fint..Jag gillar att laga mat... Jag gillar att pyssla om någon..
Det gäller att hitta en balans, förstår ni.
När jag skrev det där jag skrev när jag var 19, så vet jag att jag var ensam och jag var olyckligt kär för första och enda gången i mitt liv.
Jag minns bara inte i vem. Hur speciell kan han ha varit, om jag inte ens minns hans namn? Inte heller hans ansikte.
Killar. De är verkligen speciella.
Sommarlovet närmar sig sitt slut. Det gick så fort. Nu är allting överstökat.
Den där middagen ute. Det där fina förhållandet som försvann. Den där minifestivalen man bara måste ha åkt till. De där mötena som bara måste bli av under en sommar. De där speciella ögonblicken. Stunder som etsats sig fast. Alla nattbad. Alla kvällsbad. Alla dagsbad. Sommarjobbet... Den grillade köttbiten... Skogspromenader.. Tidig svamp-plockning.. Bruna ben som sakta bleks tillbaka... Männsikor man aldrig glömmer... de dansata kvällarna på oändliga nattklubbar... Sommarkyss...Ett hejdå...Allting är nu överstökat. Vi väntar igen på nästa.
Om en månad ska jag fylla 25 år.
Förut var ålder viktigt, men min morfar säger, att det finns ingen ålder, inga siffor som kan tala om för mig hur jag ska bete mig, hur jag ska vara och se ut, för att jag befinner i någon sorts "ålder".
Man är vad man känner sig som, man är vad man vill. Jag sprudlar av energi. Jag älskar solen som skiner in i mitt rum nu. Jag är vacker som få och jag är snäll som få. Jag är tålmodig som få och jag är omtänksam som få.
Jag gillar fortfarande att måla med vattenfärg på min egen hud. Jag gillar att hoppa på studsmattor...Jag gillar att bada i äventyrsbad...Jag gillar att se tecknat.. Jag gillar sånt som man enligt hälsotidningar inte ska gilla.. Men hallå, fuck alla tidingar som tror att de har rätt. Vet ni vad? Jag gillar också nyheter..Jag gillar att lösa problem.. Jag gillar korsord...Jag gillar dokumentärer... Jag gillar att lära mig.. Jag gillar att klä mig fint..Jag gillar att laga mat... Jag gillar att pyssla om någon..
Det gäller att hitta en balans, förstår ni.
När jag skrev det där jag skrev när jag var 19, så vet jag att jag var ensam och jag var olyckligt kär för första och enda gången i mitt liv.
Jag minns bara inte i vem. Hur speciell kan han ha varit, om jag inte ens minns hans namn? Inte heller hans ansikte.
Killar. De är verkligen speciella.
Sommarlovet närmar sig sitt slut. Det gick så fort. Nu är allting överstökat.
Den där middagen ute. Det där fina förhållandet som försvann. Den där minifestivalen man bara måste ha åkt till. De där mötena som bara måste bli av under en sommar. De där speciella ögonblicken. Stunder som etsats sig fast. Alla nattbad. Alla kvällsbad. Alla dagsbad. Sommarjobbet... Den grillade köttbiten... Skogspromenader.. Tidig svamp-plockning.. Bruna ben som sakta bleks tillbaka... Männsikor man aldrig glömmer... de dansata kvällarna på oändliga nattklubbar... Sommarkyss...Ett hejdå...Allting är nu överstökat. Vi väntar igen på nästa.
Something I wrote a long time ago, when I 19 years old.
It is my birthday today. I am 19 years old now. Soon I will be what everyone calls:
"a woman". This is my last year as a teenager and I don't really know what to do with this year. I'm writing in english, cause...? I don't know..No special reason. Maybe cause I like english...Everything sometimes, sounds so much better, so much deeper in english.
What do I do, on my last teenage-birthday?
I'm thinking. As always. I'm dreaming, as always...
I remember once, when a man, older than me, told me that I am a beatiful girl that should not wait for a man to call me. And I hardly never do either. I know better than to wait for a man and his calls.
But I can't not help to think of antoher man, that is almost in my age that bewitch me with his words and his face, with the most beautful eyes in the world. He is the first man that I have ever waited for. And I don't really know why.
Not anymore.
He is magic to me, he is someone that I could fly around with in space.
I think of a pink elephant and stars all around...
But does he ever think of me? Does he want me?
I don't really know actually. Not anymore.
He treat me kind'a weird. I'm not sure if it's good or bad.
He is so mysterious. I can not seem to understand him all the time. What he is thinking. Or what he really wants. Sometimes, I'm sure that he doesn't know himslef, what is best for him.
He makes me sad. And I hate that.
But I am strong and will give him up, very soon.
Cause I deserve the best treatment from a man.
Yes and I am beautiful, and I am special.
And I don't wait for a man to realize that I am, what he have always wanted.
//Stephanie, 20/9-2005.
"a woman". This is my last year as a teenager and I don't really know what to do with this year. I'm writing in english, cause...? I don't know..No special reason. Maybe cause I like english...Everything sometimes, sounds so much better, so much deeper in english.
What do I do, on my last teenage-birthday?
I'm thinking. As always. I'm dreaming, as always...
I remember once, when a man, older than me, told me that I am a beatiful girl that should not wait for a man to call me. And I hardly never do either. I know better than to wait for a man and his calls.
But I can't not help to think of antoher man, that is almost in my age that bewitch me with his words and his face, with the most beautful eyes in the world. He is the first man that I have ever waited for. And I don't really know why.
Not anymore.
He is magic to me, he is someone that I could fly around with in space.
I think of a pink elephant and stars all around...
But does he ever think of me? Does he want me?
I don't really know actually. Not anymore.
He treat me kind'a weird. I'm not sure if it's good or bad.
He is so mysterious. I can not seem to understand him all the time. What he is thinking. Or what he really wants. Sometimes, I'm sure that he doesn't know himslef, what is best for him.
He makes me sad. And I hate that.
But I am strong and will give him up, very soon.
Cause I deserve the best treatment from a man.
Yes and I am beautiful, and I am special.
And I don't wait for a man to realize that I am, what he have always wanted.
//Stephanie, 20/9-2005.
To all the young girls in the world
Baby face don't grow so fast
Make a special wish that will always last
Vad ska man göra ibland? Jag har ritat. Fast det blev tråkigt efter ett tag.
Jag har lyssnat på musik, det blir aldrig tråkigt.
Hela huset sover, men inte jag. Inte lilla lilla jag. Som Arvid brukar säga.
Lilla lilla Stephanie.
Klockan är halv ett på natten.
Jag tänker på drömprinsar och utomjordningar.
Jag tänker på naturen och hur jag vill springa omkring i den.
Jag tänker på att jag är liten faktiskt.
Jag tänker på ensamheten och vad som är ensamhet?
Jag tänker på färg-kombinationer.
Jag tänker på förförisk Jazz och svängig soul.
Jag tänker på framtiden.
Jag tänker på exotiska saker. Som att kyssa någon, länge och intensivt.
Jag tänker på långt vackert hår. Och på öppna blusar.
På långa fladdrande kjolar. På solbrända ben och glittrande ögon.
"Jag såg ett träd som var större än alla andra och hängde fullt av oåtkomliga kottar;
Jag såg en stor kyrka med öppna dörrar och alla som kommo ut voro bleka och starka och färdiga att dö;
Jag såg en kvinna som leende och sminkad kastade tärning om sin lycka och såg att hon förlorade.
En krets var dragen kring dessa ting den ingen överträder".
Jag såg en kvinna som leende och sminkad kastade tärning om sin lycka och såg att hon förlorade.
En krets var dragen kring dessa ting den ingen överträder".
Från en annan tid.
Liksom vindar lyfter segel,
blåser vinden ljum i själen.
Du är drömmen - dömd att jaga,
dina läppar, dina ögon ...
Du är vacker som en saga.
blåser vinden ljum i själen.
Du är drömmen - dömd att jaga,
dina läppar, dina ögon ...
Du är vacker som en saga.
En himla massa saker
Jag lyssnar på musik som får mig att vilja springa fort ute på en stor äng. Eller springa på en oändlig väg som kanske aldrig tar slut, så att jag slipper oroa mig för att jag måste sakta ner.
Jag vill blåsa såpbubblor mot din kropp så att många på en och samma gång flyger omkring sådär fint som de kan göra, runt om dig. Så att du ler och kan få titta på något fint. Så att jag också kan få le och se något fint, som att du ler, här och nu.
Jag vill hoppa från ett moln utan att veta vart jag kommer landa. Att sväva omkring och se ner på allt och alla och beundra det som har skapats för miljontals år sedan. Men jag vet också att jag kommer gråta över det som säkerligen har försvunnit med åren.
Jag vill blåsa såpbubblor mot din kropp så att många på en och samma gång flyger omkring sådär fint som de kan göra, runt om dig. Så att du ler och kan få titta på något fint. Så att jag också kan få le och se något fint, som att du ler, här och nu.
Jag vill hoppa från ett moln utan att veta vart jag kommer landa. Att sväva omkring och se ner på allt och alla och beundra det som har skapats för miljontals år sedan. Men jag vet också att jag kommer gråta över det som säkerligen har försvunnit med åren.
Så länge ingen annan vet, så kommer det vara starkt.
Så länge det finns en grönska som kan blomma, så kommer det att fortsätta.
Så länge jag håller dig på avstånd så kommer du alltid att vilja ha mer.
Så länge du inte öppnar dig för mig, så kommer jag också att vilja ha, lite mer.
Så länge vi inte glömmer bort, så kommer det alltid att finnas där.
Så länge det finns en grönska som kan blomma, så kommer det att fortsätta.
Så länge jag håller dig på avstånd så kommer du alltid att vilja ha mer.
Så länge du inte öppnar dig för mig, så kommer jag också att vilja ha, lite mer.
Så länge vi inte glömmer bort, så kommer det alltid att finnas där.
En dikt om kärlek
Hur skriver jag en dikt om kärlek som verkligen gör att du förstår? Att du känner att det här, det är kärlek det?
Jag vill skriva en dikt om söt kärlek, glädjefull kärlek, lycklig kärlek... Hmm...
Nej det finns ingen som inspirerar mig nu... Alltså just nu, vid detta tillfälle. Det får komma senare. Det får komma naturligt. Vill du vara den som inspirerar mig? Tja, bara att sätta igång.
Hej så länge :)
Sagan om Eyowyn
Det var en gång, ett magisk träd, sådd och planterad av kärleksgudinnan Noemi. Det var det vackraste trädet på hela jorden och alla som gick dit och rörde vid det fann den sanna kärleken redan dagen efter.
Pff, den finns ju inte, tänker du…
Men jo, för länge länge sedan, på den tiden då människan fortfarande inte gjorde annat än att älska och ta hand om det som gudar och gudinnor planterat åt dom, så grodde den överallt, tack vare naturens alla magiska ting, som ännu inte blivit utrotade. Det var då människan gick naken runt och inte skämdes över sig själv, då sexistiska tankar och uttryck ännu inte funnit sig till rätta, då våldtäkter aldrig skedde, när ingen visste vad pornografi var för nåt, ty allt det skulle komma långt långt senare i våran tid. Det fanns så mycket kärlek, ja du anar inte.
Under denna tid fanns en prinsessa på jorden som härskade i ett land som kallades Minouri. Hon var till hälften människa, till hälften alv. Hon var en stark och fager kvinna och hennes namn var Eyowyn. Hon föddes under kärleksträdet och det var hon som höll det vid liv för det var hennes uppgift given av Noemi och så länge trädet mådde bra så skulle hon härska och alla människor skulle älska henne och så länge människor älskade så skulle jorden gro och gro och gro och nya växter med det allra underbaraste syret skulle komma till, gång på gång på gång. Eyowyn var inte bara vacker, hon var också en generös och omtänksam själ som aldrig kunde göra ens en fluga förnär. För henne var allt på jorden lika mycket värt - växter, stenar, vatten, djur, människor, ja allt du kan tänka dig som finns på denna planet. Allting var i harmoni. Alla varelser på denna jord behandlade varandra med respekt.
Sorgligt nog så skulle hennes skönhet till slut bli hennes fall, ty med tiden löpte människan allt mer amok och Moder Natur revs sakta ner, av förgiftade hjärtan och svartsjuka som var en oförklarlig sjukdom på den tiden. Ingen vet hur detta hat växte fram. Människan blev girig och blev till slut aldrig nöjd. Trädet utnyttjades och till slut ville den inte längre uppfylla människans inre önskan om evig kärlek. Eyowyns slott attackerades, hon flydde förgäves långa vägar till sitt träd och kramade sig fast och bad om förlåtelse över att hon inte kunde göra något. Men människorna kom och slet loss henne, med mycket kraft, ty hon var väldigt stark och höll sig fast, men till slut fick de loss henne och trädet klyvdes i två halvor. Eyowyn skrek av smärta och hon grät av smärta. Hon sträckte ut sina armar mot trädet och skrek, samtidigt som hon släpades bort och till slut såg hon inte trädet mer. Hon togs till fånga och låstes in en grotta bakom ett tjockt och grönt vattenfall. Fastkedjad och slagen, blev Eyowyn svag och trädet kände sorg och började sakta vissna och tills slut dog båda två och glömdes bort med tiden.
Himlens härskare grät och visste inte den rätta vägen ut, ty de var för vilsna i sina hjärtan. De som alltid hade ett svar stod nu bedrövade i mörker och sorg. Det sägs att Eyowyns tårar trängde in i marken och begravdes under hennes älskade träd som fortfarande står i två halvor. Och bara den som tror lika mycket på den kärlek som naturen har att ge, bara den kan finna tårarna och ställa allt till rätta.
Men någonstans djupt inne i en djungel, som ingen hittills funnit än föddes en flicka under en buske av guld. Hennes hy var gyllene brun och hennes hår var mörkt som kol. En ättling till Eyowyn placerad av en okänd gudinna.
Här är jag nu, och jag ska försöka ställa allt till rätta och jag ska få Eyowyn att vakna och härska ännu en gång.
will take away your pain.
Till en prins.
Välj låten Mogwai – Auto Rock att ha i bakgrunden när du läser. Klicka på denna text (klicka upp i ny flik).
Hey Joe, jag står nära dig och håller om din midja. Jag har sparat ut till långt hår för din skull och jag har knutit en rosett kring min handled och en i mitt hår. Jag böjer mig bakåt i slowmotion och mitt högra knä böjs uppåt mot din kropp. Du håller om mig och jag blottar min hals för dig. Din ena hand för du långsamt uppför min kropp, från min mage, över bröstet och slutligen stannar du vid halsen. Du böjer dig neråt och kysser min hals och jag drar djup en suck. Jag ställer mig långsamt uppåt igen, ser på dig, släpper taget och flyttar mig från dig baklänges. Du följer efter och stänger in mig mot väggen och jag ler det vackraste jag kan.
Här står vi, i en vindsvåning där solen endast når in genom ett runt litet fönster.
Dina händer om mina kinder, en konstgjord vind runt om oss, min klänning fladdrar, mitt hår flyger och vi lyfter.
Här flyger vi, i en vindsvåning där det inte finns någon dörr. Men för mig är detta ett slott.
Vi flyter som om vi vore under vatten, dina händer om mina och kläder som sakta åker av, snart landar vi och golvet har blivit gräs.
Hey Joe, jag skälver, du är så vacker, vart ska jag ta vägen? "If I had the chance I'd never let you go". Vart ska vi? Vart för du mig, jag följer dig vart som helst. Hey Joe, ta dig med mig, jag vill inte stanna här ensam. Slottet skakar, det rasar, vi faller, jag skriker och jag gråter. Hey Joe vart tog du vägen?
En elefant av guld väcker mig på marken som är dammig, den lyfter upp mig och vecklar ut sina vingar och tar mig till rymden. Där är Mars och där är Jupiter och där är Merkurius. Hela rymden lyser och jag vet att detta skulle kunna vara det vackraste du sett. En gång drömde jag om det som fanns mellan oss. I drömmen var det som en tunn hinna, genomskinlig, i rosa färg som fladdrade mellan oss. Som en rosa dimma. Som håller ihop allt som finns och allt som sker mellan oss. Den flyter omkring mellan våra sinnen och våra själar och våra kroppar.
Här flyger jag, på en elefant i rymden, där stjärnor verkligen liknar diamanter och rubiner.
Jag saknar dig, vart är du? Hey Joe, allt skulle vara så mycket vackrare om du var här med mig, vart är du? Ett ljus bländar mig och jag ser inte vart jag är.
Här står jag nu, jag har vaknat upp, i en vindsvåning som liknar ett slott och du ligger här bredvid.
Jag tänker i tystnaden och insåg att när vi älskar så flyger jag till rymden och jag förlorar mig själv till en värld som inte är som verkligheten. Hey Joe, jag ler mot dig, du betyder allt för mig.
Hey Joe, jag står nära dig och håller om din midja. Jag har sparat ut till långt hår för din skull och jag har knutit en rosett kring min handled och en i mitt hår. Jag böjer mig bakåt i slowmotion och mitt högra knä böjs uppåt mot din kropp. Du håller om mig och jag blottar min hals för dig. Din ena hand för du långsamt uppför min kropp, från min mage, över bröstet och slutligen stannar du vid halsen. Du böjer dig neråt och kysser min hals och jag drar djup en suck. Jag ställer mig långsamt uppåt igen, ser på dig, släpper taget och flyttar mig från dig baklänges. Du följer efter och stänger in mig mot väggen och jag ler det vackraste jag kan.
Här står vi, i en vindsvåning där solen endast når in genom ett runt litet fönster.
Dina händer om mina kinder, en konstgjord vind runt om oss, min klänning fladdrar, mitt hår flyger och vi lyfter.
Här flyger vi, i en vindsvåning där det inte finns någon dörr. Men för mig är detta ett slott.
Vi flyter som om vi vore under vatten, dina händer om mina och kläder som sakta åker av, snart landar vi och golvet har blivit gräs.
Hey Joe, jag skälver, du är så vacker, vart ska jag ta vägen? "If I had the chance I'd never let you go". Vart ska vi? Vart för du mig, jag följer dig vart som helst. Hey Joe, ta dig med mig, jag vill inte stanna här ensam. Slottet skakar, det rasar, vi faller, jag skriker och jag gråter. Hey Joe vart tog du vägen?
En elefant av guld väcker mig på marken som är dammig, den lyfter upp mig och vecklar ut sina vingar och tar mig till rymden. Där är Mars och där är Jupiter och där är Merkurius. Hela rymden lyser och jag vet att detta skulle kunna vara det vackraste du sett. En gång drömde jag om det som fanns mellan oss. I drömmen var det som en tunn hinna, genomskinlig, i rosa färg som fladdrade mellan oss. Som en rosa dimma. Som håller ihop allt som finns och allt som sker mellan oss. Den flyter omkring mellan våra sinnen och våra själar och våra kroppar.
Här flyger jag, på en elefant i rymden, där stjärnor verkligen liknar diamanter och rubiner.
Jag saknar dig, vart är du? Hey Joe, allt skulle vara så mycket vackrare om du var här med mig, vart är du? Ett ljus bländar mig och jag ser inte vart jag är.
Här står jag nu, jag har vaknat upp, i en vindsvåning som liknar ett slott och du ligger här bredvid.
Jag tänker i tystnaden och insåg att när vi älskar så flyger jag till rymden och jag förlorar mig själv till en värld som inte är som verkligheten. Hey Joe, jag ler mot dig, du betyder allt för mig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)