Vi talar ofta om Johnny Depp och frågar om vad den mannen överhuvudtaget INTE kan eller har gestaltat? Ja, Depp är oerhört skicklig, men på senare tiden har jag funnit hans roller lite väl tjatiga. Det kommer så många liknade roller på rad att jag inte längre blir lika imponerad varje gång. Men absolut, Depp är en utav de bästa skådisar jag sett. Och så Brad Pitt, uuh, alla tjejer skriker av upphetsning. "Han är inte bara snygg, han kan spela också!" Och jo, det håller jag med om. Brad Pitt är utav en annan sort som jag uppskattar inom filmvärlden. Men dessa två har det tjatats väl mycket om, tycker jag. Jag är nästan lite trött på de två. Nästan så att de två känns lite överskattade, fastän de inte är det.
Men.
Men.
Leonardo DiCaprio. Här har vi en skådespelare som under sin karriär blivit en aning underskattad känner jag. Han har inte fått den uppmärksamhet han förtjänar, kanske lite pga. den "flickidols-stämpeln" han fick under några år. Men det känns lite som att det var de manliga kritikerna eller biobesökarna som hackade på DiCaprio. Varför då? Depp Och Pitt har väl varit lika stora flickidoler de också en gång i tiden, varför fick inte de någon skit-stämpel på sig? Jag skulle i alla fall vilja ställa frågan "Vad kan DEN HÄR mannen INTE göra??" när man talar om DiCaprio. För lik förbaskat gör han roller vi kan identifiera oss med, till skillnad från Depp vars roller bygger mer på fantasifigurer som Edward Scissorhands, Willy Wonka, Kapten Jack Sparrow, Tarrant Hightopp, Ichabod Crane, Sweeny Todd och en överdrivet snygg (men galant) hårding vid namn Cry-Baby.
DiCaprio gör roller som fängslar en för de är så djupa, känns verkliga och känsliga. Något jag tycker han behärskar är dialekter och personporträtt. Hans roll i Gildbert Grape (1993) hänför mig fortfarande. Redan då, så oerhört skicklig. Sedan hände något. Han tog en roll i Romeo and Juliet (1996) och sedan kom Titanic (1997) och efter det Mannen med järnmasken (1998). Han blev en ny flickfavorit och fick stämpeln som killen som aldrig kommer göra nånting större än roller som en snygg kille. Ca 2 år gick. Sen kom The Beach (2000) som fick en halvvarm mottagning.Ytterligare två år gick. Ingen trodde han skulle ta sig tillbaka till den topp han tidigare varit på. Men så exploderade det. År 2002 kom Catch me if you can och samma år kom även Gangs of New York. Och så kom Aviator (2004) i vilken han verkligen strålar. Sen kom The Departed (2006), Blood Diamond (2006), Revolutioanry Road (2008), Shutter Island (2010), Inception (2010) och så J. Edgar (2011). 9 filmer med jämna mellanrum i rad de senaste åren, varav alla har blivit väl mottagna av så väl kritiker som biopubliken.
Jag hyser en stor respekt för den här människan. Han är så oerhört skicklig på det han gör och han kan konsten att välja en bra film. I alla fall de senaste 10 åren. Hans roller i Gilbert Grape, Titanic, Revolutionary Road, Shutter Island och Inception har alla fått mig att gråta av olika skäl. Här är en människa som har gått in i sina roller så djupt att man till 90% alltid tror att det är så han är på riktigt också. Och vad var det för skitsnack om att det gick flera år tills han gjorde en bra film igen efter Titanic. Från 1991 och framåt har han med mycket jämna mellanrum spelat in en film och ingen av dem har faktiskt inte varit i närheten av usel skulle jag vilja säga.. Han har ständigt haft ett jobb. Jag känner att han tillsammans med bland annat veteranerna Depp och Pitt kommer bli något av en skådespelarlegend. Jag hoppas det i alla fall.
DiCaprio gör roller som fängslar en för de är så djupa, känns verkliga och känsliga. Något jag tycker han behärskar är dialekter och personporträtt. Hans roll i Gildbert Grape (1993) hänför mig fortfarande. Redan då, så oerhört skicklig. Sedan hände något. Han tog en roll i Romeo and Juliet (1996) och sedan kom Titanic (1997) och efter det Mannen med järnmasken (1998). Han blev en ny flickfavorit och fick stämpeln som killen som aldrig kommer göra nånting större än roller som en snygg kille. Ca 2 år gick. Sen kom The Beach (2000) som fick en halvvarm mottagning.Ytterligare två år gick. Ingen trodde han skulle ta sig tillbaka till den topp han tidigare varit på. Men så exploderade det. År 2002 kom Catch me if you can och samma år kom även Gangs of New York. Och så kom Aviator (2004) i vilken han verkligen strålar. Sen kom The Departed (2006), Blood Diamond (2006), Revolutioanry Road (2008), Shutter Island (2010), Inception (2010) och så J. Edgar (2011). 9 filmer med jämna mellanrum i rad de senaste åren, varav alla har blivit väl mottagna av så väl kritiker som biopubliken.
Jag hyser en stor respekt för den här människan. Han är så oerhört skicklig på det han gör och han kan konsten att välja en bra film. I alla fall de senaste 10 åren. Hans roller i Gilbert Grape, Titanic, Revolutionary Road, Shutter Island och Inception har alla fått mig att gråta av olika skäl. Här är en människa som har gått in i sina roller så djupt att man till 90% alltid tror att det är så han är på riktigt också. Och vad var det för skitsnack om att det gick flera år tills han gjorde en bra film igen efter Titanic. Från 1991 och framåt har han med mycket jämna mellanrum spelat in en film och ingen av dem har faktiskt inte varit i närheten av usel skulle jag vilja säga.. Han har ständigt haft ett jobb. Jag känner att han tillsammans med bland annat veteranerna Depp och Pitt kommer bli något av en skådespelarlegend. Jag hoppas det i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar