...

Snart kommer mars.
Men våren känns så avlägsen.
Snön slutar inte komma. Har inte vart med om nåt liknade på länge.
Jag drunknar i snön. Så djup är den. Som en djup bassäng som man inte bottnar i.
Jag saknar Arvid, han är som våren. Som öppnar mina ögon på nytt igen, för nya fina saker som värmer. Tänk om Arvid vore här just nu.

Men jag är glad ändå, jag har mycket att vara glad över.
Mycket som jag kan uppskatta.

(: