Namnet låter så förfärligt tråkigt, men ack vad utsidan kan lura ibland.

Insidan var då desto bättre. Författaren har valt orden sina så bra, hur hon satt ihop meningar, det kom som ett rus i mig för varje ord det var underbart. En underbar kärleksbok från 1899 , jag grät i slutet för det var så vackert. Det fanns nåt magiskt över hela berättelsen, även fast den var ganska realistisk i sitt stora drag. Det var något mystiskt skimmrande i den här boken som höll mig fast. En välberättad psykologisk saga.